Två "Kaffeväskor" har jag lyckats knåpa ihop de senaste dagarna. Inte helt utan ansträngning när det är så mycket sport på teven som man vill se. Lätt är det inte heller att få ihop tomma kaffepåsar trots att jag lyckats tigga ihop en del. Skulle jag invänta mina egna tömda påsar så skulle jag knappast få ihop en väska på ett år....
Det går 12 påsar till varje väska. Det är ganska kul att sy dom men en aning knepigt att hantera det styva materialet. Besvärligt är det också att sy fast fodret och handtagen så att det liknar nåt.
Men jag antar att det ska gå lättare när jag övat mig mer. Det gäller att hitta lösningar på alla problem.
Så snygga dom blev! Jag har sett några liknande förut och gillade dom. Är påsarna verkligen så hållbara att sömmarna håller för lite tyngd eller är det fodret som får stå för styrkan? Jag kanske ska börja spara förpackningarna här i Stugan, det går åt en hel del här.
SvaraRaderaDom blir otroligt starka. Själv har jag nött på en i 1 1/2 år som handlingsväska utan problem. Och den är dessutom ofodrad. Spara gärna påsar. Jag visar dig gärna hur du tillverkar en.
SvaraRaderaNja, du vet jag är inte av den där pyssliga sorten, men i stället för att slänga förpackningarna kan jag tänka mig att spara och ge bort till dom som är mera händiga av sig.
SvaraRaderaFörst och främst tackar jag för invitationen och få tillstå att jag känner mig hedrad! Sen måste jag fortsätta med att säga att det var ena attans fina kaffepaketskassar du fått ihop! De röda Gevaliapaketen lämpar sig synbarligen särskilt fint och bildar nättopp ett grafiskt mönster när de sätts ihop på det här viset. De här Gevaliakassarna är bra mycket snyggare än såna jag sett här, som sytts av Juhla Mokka-paket från finska Paulig.
SvaraRaderaHar du gått på kurs eller har du lärt dig själv..?
Vänta dig inga stordåd på den här bloggen....men välkommen hit i alla fall!
RaderaMin moster har visat mig hur man ska göra och hon är en mycket händig kvinna!
Stordåd eller ej, det är roligt att ha dig back in business, om än aldrig så lite!
RaderaDin moster ska du vara glad för. Min egen, enda har Alzheimers, så i det fallet får man vara glad om hon hittar hem själv från stan. Skulle man sätta henne vid en symaskin vete sjutton vad som kunde hända.
Inger, vilket hantverk. Alldeles lysande återvinning. Man kan ju inte annat än få positiva vibbar av en sådan kasse. Själv knåpar jag med ofullbordat. River upp halvfärdiga alster från när och fjärran och garnnystan fyller snart hela huset, Nja, men många blir det.
SvaraRaderaDet gäller att hålla sig sysselsatt.
SvaraRaderaMedan jag väntar på mera tomma kaffepaket så stickar jag disktrasor av bomullsgarn....snacka om "pancho varning".....