Igår var jag och lämnade ifrån mig nycklarna till Stugan.
Det är med sorg i hjärtat som jag nu definitivt sagt adjö till vårt paradis. Men det är bara helt enkelt omöjligt för mig att vistas där ensam utan min älskade vid min sida.
Men alla underbara minnen kommer jag att bevara för alltid i mitt hjärta!
Jag passade på att vittja det minimala kantarellstället som vi hade där. Typiskt så började det regna precis när jag var framme och skulle plocka, därför kom det med en hel del skog medan jag snabbt krafsade ihop min skörd. Myggen struntade i regnet och gick till attack, och det gjorde inte plockningen lättare.
Det blev i alla fall en liten skörd, av vad jag kallar skogens guld.
XXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXX
Inger
Lite är bättre än ingenting och nya vågen kom till användning ser jag.
SvaraRadera