Sorg & Lycka!

Igår var jag och lämnade ifrån mig nycklarna till Stugan. 
Det är med sorg i hjärtat som jag nu definitivt sagt adjö till vårt paradis. Men det är bara helt enkelt omöjligt för mig att vistas där ensam utan min älskade vid min sida.
Men alla underbara minnen kommer jag att bevara för alltid i mitt hjärta!
Jag passade på att vittja det minimala kantarellstället som vi hade där. Typiskt så började det regna precis när jag var framme och skulle plocka, därför kom det med en hel del skog medan jag snabbt krafsade ihop min skörd. Myggen struntade i regnet och gick till attack, och det gjorde inte plockningen lättare.
Det blev i alla fall en liten skörd, av vad jag kallar skogens guld.

XXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXX

Inger

Bildmuseet i Umeå

Ja så förvandlades ett påstående till en osanning!

Lovade att skriva om besöket på Bildmuseet redan den 26:e men se det kom saker och ting emellan och hipps vipps har det gått flera dagar!!!

Nu ska det i alla fall berättas om besöket.

Alltså, vår kulturtripp avslutades med ett besök på det vackra ock stilrena Bildmuseet i Umeå.  Byggnaden är placerad vid älven och eftersom det är stora fönster så bjuds ögat på en fantastisk utsikt. Mycket tilltalande helt enkelt!

Eftersom jag inte gärna åker hiss så tvingade jag min följeslagare att gå i alla trappor men hon accepterade och vi började nerifrån.

 

Björn Berg kanske är mest känd för sina teckningar av Teskedsgumman och Emil i Lönneberga och sina teckningar i Dagens nyheter. Utställningen heter: Inte en dag utan ett streck.

 

Utställningen visade bara en bråkdel av hans verk. Förutom att teckna så var han också en duktig träsnidare. Jag gillade hans fina tavla och ett helt fantastiskt skåp som han gjort till sin hustru Eva. En riktig kärleksgåva till henne på hennes 60 års dag. Vackert!

En trappa senare var vi plötsligt i Kiruna!

Utställningen heter: I skuggan av Framtiden.

 

En mängd tavlor, skulpturer och bildspel tog våra sinnen i anspråk. Vet inte om jag blev så tagen som jag borde ha blivit. Visst vittnade de flesta verken om en stor kamp och en helt otrolig arbetsinsats av en massa människor men jag blev inte "Bergtagen" precis.

Dock såg jag en tavla som liknade ett alster som min barndomskamrat har gjort, fast i större format. i alla fall påmindes jag om hennes tavla när jag såg denna. 

Så klättrade vi en våning till.

 

Här fick vi inte röra eller fota, bara se!

Vi glodde och grubblade! Vad i hela friden menade konstnären med dessa skulpturer???

Tacksamt tog vi emot information från en utställningsvärdinna som passade utställningen. Nu blev det verkligen intressant och helt makalöst. Plötsligt blev detta den största behållningen på hela Bildmuseet.

Denne Mario Merz ( 1925-2003) skapade sin konst under en orolig tid. Han återkom ständigt till konstnärens roll. Han arbetade med gamla bruksföremål och använde sig av matematiska funktioner i sitt skapande, vilket jag tyckte var fascinerande.

Leonardo Fibonacci (1170-1250) utvecklade denna talserie som Merz ständigt återkom till.

Fibonaccis talföld: 0+0=0, 0+1=1, 1+1=2, 2+3=5, 3+5=8,5+8=11 osv i all oändlighet....

Merz hade byggt en iglo av små säckar fyllda med träull,trådnät med mera och så smyckat den med en text i neon! Han blandade gärna gammalt med det nya för sin tid och när en del av dessa verk skapades var neonrör en tämligen ny uppfinning. Tala om att sticka ut...

Faktiskt blev denna utställning som jag först klassade som BKK= Bara Konstig Konst den som påverkade mig mest på Bildmuseet. 

Så kan det vara!

Avslutningsvis blev det ett toabesök, på en designad sådan, innan vi åkte mot norr och vår egen vardag igen.

 En fantastiskt givande dag i trevligt sällskap gör att jag kommer att minnas denna dag en lång tid!

XXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXX

Inger

Skulpturparken i Umeå

När vi väl letat oss fram till Skulpturparken så plockade vi ivrigt fram våra kameror och pratade om konstverken. Undrade hur de olika konstnärerna fått sina idèer och vilket budskap de ville förmedla.

Det första verket var en stilig man av en konstnär som heter Sean Henry. Verket heter:trajans Shadow. Antar att han fotats tillsammans med glada barn, som skrattande tittat upp mot den reslige mannen, av damer, som tittat trånande (?) på honom och kanske av någon man som glott lite avundsjukt på honom. Ett fantastiskt konstverk är det hur som helst.

Solen sken och vi vandrade vidare mellan konstverken som placerats i området. Mellan träd och i sänkor, på plana gräsmattor och bland den vackra bebyggelsen. Ibland var det svårt att veta om det var ett konstverk eller inte. Vi missade faktiskt några som vi inte uppmärksammade eller tolkade som konst. Det finns ett femtiotal verk, en del är permanenta och en del är nya för året. Vissa av verken var mycket vackra och lätta att förstå och en del var svåra att tolka. En del var rent av lite kusliga och del humoristiska. Konst för alla sinnen!

 

Dessa trädkramare tilltalade mig. Ett verk av Jaume Plensa som heter: Heart of Trees. 

Detta verk var faktiskt kusligt. Konstnären heter Kaarina Kaikkonen och heter:A Path II. Det består av 160 kavajer som hänger på en stålbalk. Jag kom att tänka på koncentrationsläger....

Då var denna skulptur skön att möta, skapad av David Wretling och bär det självklara namnet: Mor och Barn.

Bredvid står en fåtölj av Nina Saunders. kanske tilltalande vid första anblicken men jag lovar, den var i hårdaste laget även för min mjuka bak....

 

 

Här hittade vi ett lekfullt verk som heter Klassresan, det visade sig bestå av ett antal stolar i aluminium som var hopsvetsade till en båge som förde mina tankar till en nöjespark. Konstnären heter: Kari Cavèn

 

I början ( fast i slutet av vår vandring....)av Parken möts man av detta permanenta verk som består av en mängd plastbackar, staplade på varandra. När man gick in i det så möttes man av ett vackert ljusinsläpp. Riktigt mysigt. Kanske något för just din trädgård??

Konstnärerna heter Winter&Hörbelt

Jaume Plensa hade flera verk i Parken, detta huvud är ett av dem. Verket heter Irmas White Head. 


Vi saknade en broschyr under vår vandring, men döm om vår förvåning när vi hittade just en sådan i en postlåda når vi var på väg hem. Då upptäckte vi att vi börjat från fel håll och att det var ännu mer att se.
Efter dessa timmar i Parken satte vi oss i bilen för att ta oss till Bildmuseet inne i Umeå, men om detta ska jag skriva om i morgon.

XXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXX

Inger

Kulturtur!

  

 

Vilken tur att jag gillar kultur och att jag har en tillika intresserad väninna.
Idag har vi utsatt alla våra sinnen för helt fantastiska intryck. 
Första stoppet blev i Robertsfors. Där ställer duktiga keramikern Margaretha Holmlund ut fina alster. Vitt och vackert har hon format leran. Blommorna tilltalade mig, skulle inte ha något emot en vägg full av dom, men just nu tillåter inte min kassa en sådan lyx.

Resan fortsatte sedan till Umeå men det ska jag berätta om i morgon för nu är jag helt tömd på energi. 
Dagens alla intryck har kostat på.
Men nu ska jag vila och ladda batterierna till morgondagen....

XXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXX

Inger

Omstart!

Kanske dax att göra en omstart på bloggfronten!
Det känns som att min förra blogg har spelat ut sin roll. Allt jag skriver i den blir så platt efter allt sorgligt som hänt. 
Hoppas att orden ska landa bättre på en helt ny plats.
Jag ska i alla fall göra ett försök.....